Envig

Att uppfylla mål är svårt. För tillfället piskar jag mig själv baklänges och lever inhyst i tidsbristens trygga vrå.

Undanflykt efter bortförklaring, de står som spön i backen. Vanligaste orsaken är ändå glömska.

Det faller ur skallen att jag älskar pennan i hand. Det förträngs hur härligt inspirerande ett tomt pappersark kan vara.

En kan ju inte annat än att förundras över hur brutalt värdelös ens tankeförmåga är.

 

Jag insåg just att jag missat att kontakta min a-kassa angående "ett problem", och är numera urskriven, avskriven, negligerad. Slående.

 

Här är den senaste teckningen jag slutförde. En felaktig skatkludd från en parksittning dagar sedan.