en anonym urna är allt som finns kvar
Hej påsk!
Jag är HELT BESATT av Magnus Ugglas version av "jag och min far".
Hörde den första gången när jag stod feberyr på möjligheternas hus i skarpnäck för bara någon vecka sedan, och sen dess har den gått på repeat hemma/i telefonen/hos föräldrarna/i min skalle.
Spelade den för mamma och pappa i hopp om att vi gråtandes skulle omfamnas i kärlek till Magnus Uggla, men de ratade den.
"Vilken röst! vad gör den?" och "Usch vad sorgligt det kan vara".
Amen läggavråh!
Vill bara smeka Ugglan över håret och hyschande lova att allt kommer bli bra.
Här sitter jag förbannad och klämmer om huvudet med mina babyfeta händer.
Kan inte lägga upp vidjos här (av någon anledning) så det får bli en länk.
Hejrå.
Kommentarer
Trackback
